Fable 2
Genre: Adventure | Format: Xbox 360 | Studio: Lionhead Studios | Släpptes: 2008
Som uteliggande barn kämpar du för att överleva i Bowerstones hårda stadsliv. Du och ditt syskon bor i något som knappt kan kallas skjul och på vintern när du kastas in i historien är det som värst. Det är när ni kommer över en magisk speldosa från gatuförsäljaren Mungo allt förändras.
Det första Fable spelade jag på min XBox 1 och tyckte om konceptet redan då, trots att min relation till rollspel är en smula tunn. När jag lånade Fable 2 av en kompis blev jag helt såld och köpte det själv ett par dagar senare. Fable 2 är mer mainstream och lättillgänglig än ettan, men dom har fått det mesta rätt den här gången. Peter Molyneux på Lionhead Studios har på ett slagkraftigt sätt fått fram en modern klassiker.
Fable 2 handlar mycket om det Goda och det Onda, handlingar och dess konsekvenser. Är du god i spelet så får du en gloria och horn i pannan om du varit stygg. Redan tidigit i spelet ställs du inför ett moraliskt dilemma som faktiskt får Bowerstone Old Town att se olika ut beroende på ditt val. Folk reagerar på dina tidigare gärningar; har du dödat oskyldiga skriker invånarna ”Murderer!” osv, är du å andra sidan en god spelare får du förfrågningar om giftemål titt som tätt och ungar som vill ha din autograf. Hela Fable 2 är ett socialt system där allt räknas in.
Spelmässigt fungerar Fable 2 bra, miljöerna som ritas upp i full HD är stundom riktigt snygga och XBoxen hänger med när det kan vara ett tjugotal fiender du slåss mot samtidigt. Tempot varierar beroende på var du är i landet; befinner du dig i Bowerstone Market eller Old Town så händer det inget spännande. Du kan köpa hus, kläder, mat, möbler osv eller gifta dig om du får lust. Ute på Bandit Coast, Wraithmarsh eller Westcliff händer det betydligt mer. Där samlar du erfarenhetspoäng av dödade fiender, letar skattkistor, gargoyles och hittar nedgrävda skatter med hjälp av din hunds känsliga nos. När man kommit in i Fable 2 finns det massor att göra, bara questen med att hjälpa arkeologen tycks nästan oändlig, men denna har ett intressant slut även den.
När du tröttnat på questande kan du alltid roa dig med att knäcka dom nio demondörrarna, leta hånande gargoyles eller silvernycklar. Alla dessa kan helt ignoreras och har inget med huvuduppdraget att göra, men belönar spelaren med achievements, fräcka vapen och mängder av pengar. T ex har varje demondörr ett uppdrag åt dig och en del är höljt i mystik; du får klura en hel del för att den ska öppna sig. Bakom varje dörr gömmer sig varierande typer av miljöer och i slutet alltid en kista med något användbart i. Vill du skjuta gargoyles så finns det inte mindre än 50 av dessa gömda runt om i världen. Skjut alla så får du tillgång till Gargoyle Trove där en överraskning väntar. Största besvikelsen ligger i belöningen efter att ha samlat alla 50 silvernycklar. Visserligen hittar du kistor som kräver ett visst antal silvernycklar i din ägo, men bara en kräver 50; nämligen kistan inne i Fairfax castle.
Du kan också förbättra din tid och rekord i The Crucible som ligger i Westcliff. Det är en samlig rum med olika fiender som du ska döda under 1.30 min. Rekordtider belönas med pengar, saker och ära.
Jag har spelat Fable 2 ganska mycket, lagt ner massor av timmar på det och det är ett spel som ett tag nästan blev som en drog. Efter det första ruset tog achievementjagandet över och i skrivandet stund saknar jag bara två och då har jag köpt både Knothole Island och See the Future expansionerna som lägger på fler achievements. Fable 2 är lättillgängligt och lagom svårt. Däremot tycker jag att åldersgränsen på 16 år känns lite väl hög. Amanda som är snart 5 har varit med mig när jag spelat (jag har dock undvikit att visa henne Hollowmen och dom mer läskiga partierna), utan att hon fått mardrömmar eller nåt sånt. Kunde gott och väl varit 7 år på Fable 2, eller 11 år om man ska kompromissa.
Det är lite synd att men nu inte har någon egentlig anledning att spela spelet. Det skulle vara för dom två sista achievementsen då, men just nu äger jag varenda hus i hela landet, har runt 10 miljoner guld, och då har jag skänkt bort ett par miljoner till andra spelare redan. Alla quests är gjorda och att bara springa omkring och slakta banditer är väl roande, men inte i längden.
Det är dags för en ny expansion, Lionhead! Jag är hungrig.
Robert Bergström / Publicerad 2013-12-21