Spider-man

Äntligen har dom gjort en film om allas vår spindel. Om jag ska vara riktigt ärlig hade jag inte en tanke på en filmatisering av min gamla Marvelfavorit; jag blev mäkta förvånad när jag hörde talas om den. Men bra blev den. Helt otroligt.

För er som inte känner till storyn med Spindelmannen, så kan det kort beskrivas så här: lätt töntig fast genial forskningsstudent blir biten av en spindel på ett studiebesök. Killen får superkrafter och slåss mot bovar. Ungefär så.

Den lite längre versionen blir så här: Peter Parker (Tobey Maguire) bor hos sin moster May (Rosemary Harris) och farbror Ben (Cliff Robertson), eftersom båda hans föräldrar sedan länge varit döda. Peter studerar och är mycket framgångsrik. Han är hemligt kär i Mary Jane Watson (Kirsten Dunst) som både är granne och klasskompis. En dag åker klassen på studiebesök på ett laboratorium. Dom får veta att forskarna tagit fram en spindelart som egentligen är en korsning mellan tre arter. En av spindlarna har rymt och biter Peter. Dagen efter har Peter fått spindelns krafter, vilket betyder att han kan klättra på väggar, kan hoppa väldigt långt, har övernaturliga krafter och utrustats med ett »spindelsinne«, dvs han kan känna faran innan den kommer.

Samtidigt har hans kompis Harry Osborn (James Franco) pappa, Norman Osborn (Willem Dafoe), skapat en substans som ökar muskulaturen och prestandan hos en människa. Självklart testar han detta på sig själv, som galen vetenskapsman han är, och förvandlas till Gröna Trollet. Genomsyrad av hat och bitterhet använder han sina nya krafter till att försöka krossa sitt eget företag vars ledning håller på att avställa honom.

Fortsättningen är förutsägbar; Spindelmannen och Gröna Trollet slåss på hög nivå och det är alltid så att det goda vinner…

Vad tycker man om filmen då? Spindelmannen kunde blivit hur dålig och hur bra som helst. Tack och lov att den blev långt bättre än jag vågade hoppas! Den här filmen är i samma klass som Batman, med otroligt snygga scener, fart och fläkt men utan att bli så där överdrivet vi är alltför vana vid. Filmen följer Marvel Comics orginal, fast avviker på en del kritiska punkter. I orginalet blev Peter biten av en radioaktiv spindel, men detta tycker jag har gjort om till fördel för titeln. Radioaktivitet var på 50-talet något konstigt och mystiskt, populärt hos seriemakare och filmare. Nu är det 2000-tal och nu är genmanipulering på tapeten. Det är mer troligt att Peter skulle utveckla superkrafter från en genmanipulerad spindel än en radioaktiv! Sen är det själva nätet. I orginalet bygger Peter en egen manick han fäster på handlederna för att skjuta nät, men i filmen är detta »inbyggt« i honom. Denna ändring blir med tvekan godkänd. Men okej då.

Robert Bergström / Publicerad 2006-10-15