Blaze

Clayton Blaisell blev slängd nedför en trappa som barn av sin alkholiserade pappa. Tre gånger. Som efterbliven och svårigheter med minnet får han det tufft under sin uppväxt och brottets bana var väl aldrig något val?

Han blev kallad Blaze, en två meter lång man på 140 kg med skallen inbucklad på ena sidan. Som Småbrottsling klarade han sig bra, förutom ett fåtal fängelsevistelser. Hans storlek och styrka gjorde honom attraktiv att ha med vid rån och andra bedrägerier.

En dag träffade han George som förstod Blaze och tillsammans genomförde dom flera lyckade brott. Det var tills George dog och lämnade Blaze ensam att genomföra deras största föreställning någonsin; kidnappa en bebis från ett rikt par.

Blaze låter på ytan bra, men visade sig vara en ganska seg historia. Det tog emot att läsa den. Visserligen hade den intressanta sektioner, men slutsatsen var mest en tragisk berättelse om en människa som egentligen var god, men genom sin skada tvingades göra brott för att överleva. Inte kanske exakt så, men lurades och påverkades åt det hållet iallafall. Stunderna med Joe (bebisen) påvisade stor empati och omtanke.

Denna bok var en byrålådsroman som King själv beskriver den som. Den låg länge och mognade. Kanske skulle den stannat kvar i lådan, eller var den klar? Läs den och bedöm det själv!

Robert Bergström / Publicerad 2022-12-07