Lineman.se

2013 : Delta Machine


Depeche Modes trettonde album är både synthigt och rockigt med inslag av blues. Väldigt bra producerat i vanlig ordning, men det är ändå något som fattas.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det här albumet. Övervägande är den bra, innehåller bra låtar, vissa mindre bra, mao ett typiskt Depeche album. Men, det känns som att låtarna inte når ända fram, sådär genomsnittligt.

Det börjar bra med ”Welcome to My World” som är pulserande tung och har ett bra driv, följs av ”Angel” som även den är tung och stark. Bra sång på Dave där!
”Heaven” är en av albumets bästa låtar, en lugn och mäktig låt som håller hela vägen. Ett mycket bra samspel mellan Dave och Martin och fint balanserat i refrängen.
”You Should be Higher” är en av mina favoriter på den här skivan. Speciellt när den spelas live. Underbar energi och en bra låt helt enkelt.

Jag har tydligen Deluxe utgåvan, då man får fyra extra låtar på cd 2. Låtar som ”Long Time Lie”, ”Happens all the Time”, ”Always” och ”All That’s Mine”. Två av dem är riktigt bra, ”Happens All the Time” är en skön och kraftfull sång och ”All That’s Mine” har ett skönt driv med en hel del intressanta delar.

En annan låt som är lite ovanlig för att vara Depeche Mode är ”Slow” som kan tolkas som en sexuellt intim stund med en partner, långsamt sex helt enkelt, men kan såklart tolkas precis som man vill. Låten i sig är, långsam (!) och pulserande… Ge den ett par lyssningar så kommer du uppskatta den, tror det är en låt man förskjuter vid första lyssningen men som växer på en med tiden.

I don’t need a race in my bed. When speed’s in my heart and speed’s in my head. Instead. Slow, slow. Slow as you can go. That’s how I like it.

”My Little Universe” kunde lika gärna vara på ett av Martin L. Gores soloalbum, den har alla hans signaturer och är i vanlig ordning en lugn och suggestiv låt, men inte dålig för den sakens skull.

Slutomdömet om Delta Machine är kluvet, den är välproducerad och de flesta låtar fungerar, men det låter mycket som en mix av tidigare album, med lite nytt experimenterande som ändå man vant sig vid att grabbarna pysslar med nuförtiden. Jag får inte grepp om den här skivan, lite teflon-känsla; det rinner av och fastnar inte. De enda låtarna som jag tar med mig från den här skivan är Heaven och Should be Higher (men helst liveversionen). Delta Machine får inte mer än godkänt.

Robert Bergström / Publicerad 2024-10-11