1993 : Songs of Faith and Devotion

Songs of Faith and Devotion kom under en period då Depeche Mode hade stora problem med alkohol och droger. Alan Wilder lämnade bandet 1995 mycket på grund av de problem som fanns i bandet, men även av en frustration över Andys roll i bandet; Alan har sagt att Andrew Fletcher inte tillförde DM något musikaliskt alls, må han vila i frid. Själva albumet och konserten jag var på är trots allt, ett genialiskt mästerverk!

Songs of Faith and Devotion är rockigare, smutsigare och använder ett helt annat musikspråk än deras tidigare album, fler gitarrer, tunga trummor och en ny stil på texterna är det som skiljer mest. Vi får först bekanta oss med ”I feel You” som börjar med ett ganska irriterade missljud, men som snabbt kommer igång med gungande gitarrer och Daves bombastiska röst som är mer utdragen i sången än någonsin förr. Har för mig att han genomgick en del sånglektioner runt den här tiden och det märks att han utvecklats som sångare. Låten är ganska enkel, men stark i sin enkelhet. DM har förmågan att ständigt blanda synthar, ljud och gitarrer i en mix som oftast blir tilltalande. I feel You är en rockig kärlekslåt, om man nu ska förenkla den. En rolig detalj är att Alan Wilder spelade trummor till den här låten, för att få en känsla av äkthet i den, för att komma från den programmerade känslan studioalbum ofta kan få.

”Walking in my Shoes” visar sig var en otroligt skön låt, med en trevligt malande basgång och ett budskap om ett hårt liv? ”Condemnation” är en finstämd låt om religion igen, den här fungerar väldigt bra live och framfördes under Memento Mori turnén, fast bara i utvalda städer; vi i Stockholm fick inte uppleva den.

Alan Wilder lämnade Depeche Mode efter Devotional Tour 1995

”Mercy in You” känns också religiös på något sätt, fast det kan också fungera som en kärlekslåt. Även denna är kraftfull, på ett litet rörigt sätt. ”Judas” är ganska uppenbart religiös, framförd av Martin L. Gore på det sedvanliga lugna och känslosamma sättet. Även denna en fin och kraftfull komposition.

En av mina absoluta Depeche Mode favoriter är helt klart ”In Your Room”, som är en fantastiskt bra låt helt enkelt. Här finns en skön uppbyggnad som sen exploderar i tunga trummor och eufori! En absolut favorit på konserter!

”Get Right With Me” borde vara en utfyllnads låt, men är förvånade bra, både textmässigt och musikaliskt.

Albumets låt ”Rush” är väl en indirekt flört till de droger och alkohol som florerade i bandet vid den tiden, förklädd till den ultimata kärlekslåten?! Rush är snabb, kraftfull och aggressiv i sin framtoning och ska helst lyssnas på hög volym och bra bas! I mitten av låten dras tempot ner för att senare dras upp igen i ett explosivt crescendo! Underbart!

Albumets näst sista låt ”One Caress” framförd av Martin L. Gore. Den är finstämd och vacker som vanligt när Martin är inblandad!

Sista låten ut är ”Higher Love” vilken är en väldigt välproducerad låt, full av känsla och kraftfulla passager. En av mina favoriter på skivan faktiskt!

Songs of Faith and Devotion är utan tvekan ett av mina favorit album (på delad plats med Violator), om inte min absoluta favorit. Den är inte så ”Depechig” som Some Great Reward eller Violator, men jag fick en otrolig, unik kärlek till den efter Devotional Tour. En skiva jag återvänder till.

Robert Bergström / Publicerad 2024-09-09